Sveriges första nationella byfåne.

Den 14 september 2017 var en historisk dag för då utsågs jag till Sveriges första nationella byfåne. Ett löjligt jippo? Nej, precis tvärtom, och jag ska strax förklara varför.

Men först några ord om bakgrunden: I Finland har man sedan 1991 utsett en nationell byfåne. Där är det en eldsjäl som gör gott i sin bygd medan vi i Sverige anser att byfånen är ett original som inte har alla hästar hemma. (För den som undrar så hade min fru och jag hästar i över trettio år, men de är numera sålda så i ärlighetens namn har jag inga hästar hemma.)

Och det var alltså den finska byfåneklanen som kom till Företagssalongen i Karlstad och korade mig så nu har jag papper på att jag är naturlig och inte normal!

På mitt visitkort har jag en vädjan: ”Var dig själv, det finns redan så många andra!” Fattar du? Att vara som alla andra är inte Livets mening utan det handlar om att bli den bästa versionen av dig själv. Och all utveckling kräver modet att gå utanför ramar och konventioner, att våga vara olydig.

Jag är inte helt ovan vid den rollen för 1975 blev Gunnar Wessman chef för Uddeholmskoncernen, då med 12 000 anställda. Han hade fräckheten att tro att han skulle vara VD i detta anrika bolag som sedan 1668 styrts av Brukspatron. Dennes kropp hade visserligen bytts ut då och då, men ledarskapet förblev detsamma. För att få bruksmentaliteten att krackelera utsåg Wessman mig till ”organisatorisk hovnarr” och skrev in i min befattningsbeskrivning att jag skulle använda minst fem procent av arbetstiden till att driva gäck med de högre cheferna. Och det funkade faktiskt, humor är ett effektivt vapen mot dem som ingen har. Jag brukar beskriva förändringen som att Uddeholm gjorde ”patron ur”.

Världens mest kände byfåne, Albert Einstein, konstaterar att ”dagens problem måste lösas med ett helt annat tänkande än det som skapade dem.” Men förändringar är jobbiga, särskilt här i det jantelaglydiga Landet Lagom, och därför behöver de annorlunda och frimodiga människorna lyftas fram och lyssnas på. Byfånen kan vara den som visar vägen in i framtiden!

Funderar på om Sverige ska utvecklas genom en byfåne-app i mobilen? Som ordlekare från Lilla London skulle jag i så fall vilja kalla den för ”By Phone”.

Det här inlägget postades i Krönikor. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *