Bengts Bokstaveri & Blogg

Det var upprop i första klass och fröken lät de livfulla sjuåringarna sätta sig där de ville. Hon vände sig först till dem som satt längst fram och berättade att det skulle gå bra för dem, att de skulle lära sig mycket och få bra betyg. Sedan bad hon dem vända sig om och se vilka som satt längst bak. ”Håll er väl med dem”, sade hon, ”för det är hos dem ni skall söka jobb när ni går ur skolan!”

I december hade jag nöjet att kåsera för ett hundratal ekonomistudenter på Karlstads Universitet om ledarskap och tillväxt. De blev lite konfunderade när jag kombinerade rim och reson genom att ta fram gitarren och sätta betyg på samhällets avoga attityd till entreprenörskap. Gav dem min vis-dom, så att säga.

Men innan lektionen hade jag bläddrat lite i KaU:s katalog om ”Det moderna universitetet” och blev lite betänksam när jag fick en bekräftelse på skolfrökens påstående: ”Vi vill att du efter din tid här skall vara attraktiv på arbetsmarknaden”.

Jaha. Och vem skall skapa den arbetsmarknaden om en sådan detalj inte ens är av akademiskt intresse?

Men strunt i min skruvade tolkning av en reklamtext, några dagar efter seminariet fick jag ett mäjl som både gladde och oroade:

”Hejsan! Jag studerar ekonomi vid Karlstads universitet. Du pratade/sjöng på vår föreläsning om ledarskap för nån vecka sen. Jag och flera av mina studiekamrater tyckte att det var en riktig bra föreläsning. Det är inte ofta man lyckas hålla koncentrationen under en hel föreläsning, men så var fallet när du höll i det. Upplevde att föreläsningen var rolig och underhållande samtidigt som en stor poäng förmedlades. Håller verkligen med om att man slussas in i ett system där man, utan att egentligen registrera det, begränsar den kreativitet som väldigt många har i större utsträckning. Tror att detta nånstans är ett medvetet drag. Att man faktiskt inte vill ha entreprenörskap av rädsla för att rubba ‘systemet’.”

Ja, vad skall man säga? Skall vi utbilda ännu fler inteprenörer som går in för att förutsäga framtiden i stället för att skapa den? Hur mycket ekonomi vår klarsynte student än läser så kan han ändå aldrig säga om börsen går upp eller ned i morgon, en prognos på några ynka timmar … Är det så klokt att anförtro samhällsutvecklingen till bokbundna sannings-ägare i de färdigtänkta tankarnas tempel?

Förlåt en reflexion, men jag tycker att det finns för många med stora kunskaper som är påfallande inkompetenta.

Att söka jobb är att be om att få förverkliga andras drömmar mot betalning och bokföras som en kostnad. Anställningstrygghet i all ära, men den enda tryggheten värd namnet är en bra ”inställningstrygghet” så att du vet att du kan hantera livets olika situationer. Den kan ingen ta ifrån dig.

Nu är det jul igen och solen vänder, som vi lite självgott brukar säga. Men eftersom solen är en miljon gånger större än vårt lilla klot så är det nog så att vi själva får luta vår axel bäst vi vill, en stjärna sysslar inte med så jordnära ting.

När vi ändå är ute i rymden kan vi ju glädjas åt att nobelpriset i fysik i år gick till upptäckten att universum utvidgar sig allt snabbare. Om någon tyckte att vår Vintergata med sin diameter på 100 000 ljusår kändes trång på något sätt så finns det nu hopp och vi tackar Forskningen för detta livsviktiga bidrag.

Ett näraliggande förslag är att samla årets nobelpristagare och be dem forska kring kommunförsvaret och svarta hål i vårt offentliga universum. Till exempel om hur man löser eurokrisen. Men det är nog ingen brådska för om de ansvariga ministrarna hade tyckt att läget var akut – ungefär som en eldsvåda – så hade de naturligtvis först släckt elden och sedan funderat på ett bättre system. Men i stället käbblar de om hur brandskyddet ursprungligen borde ha strukturerats och hur det skall se ut i framtiden. Under tiden brinner huset ned.

I det sammanhanget är det lite kul att vår överste räknenisse Anders Borg har blivit utnämnd till EU:s bästa finansminister. Inte så pjåkigt av en som gick ur skolan med sämsta betyg i matematik, man kan tydligen vara ganska uträknad även om man inte kan räkna ut att man håller på att bli uträknad. Om han hade varit född i Dalarna kunde vi så här års ha kallat honom för Father KrisMas …

Och så en reflexion kring årets småländska västgötaklimax. Under hösten har vi fått bevittna ännu en saltomortal på politikens bakgård när klantarparn Håkan Juholt först bedyrade att han inte gjort något fel och sedan åkte runt i Sverige och bad om ursäkt för det.

En annan märklig nyhet: Den vanligaste orsaken till att vi åker in på sjukhus är biverkningar av de mediciner vi tar för att bli friska. Det påminner lite om England för många år sedan när läkarna gick i strejk och dödligheten minskade.

Julhandelns klappjakt slår nya rekord igen och det får vi väl ta som ett sundhetstecken även om det förmodligen får en del att fundera över varför det är så mycket månad kvar i slutet av pengarna. Om kassan tryter så kom ihåg att den finaste gåva du kan ge någon annan är din uppmärksamhet, 

Som sagt, nu är det jul igen. Ät, drick och var glad och fundera inte så mycket över den personliga tillväxten för det kan vara bra med flera hakor ifall man skulle råka tappa någon.

Jag läste med intresse NWT:s ledare som utmanar Gustav Fridolins vision om att fler borde engagera sig i politiken. Och nog är det ett ledarstick som sticker, repliken från arvikapolitikern tyder på det. Men dessa rader är inte ett debattinlägg eftersom ”debattera” betyder att slå på varandra, jag skulle vilja sätta in politiken i ett sammanhang som kan få oss att stanna upp och fundera över hur vi gemenskapar våra levnadsförhållanden och om det finns anledning att bli bättre på det.

En fisk tänker förmodligen inte på att den är en fisk förrän den blir uppdragen på land. Vi är så vana vid vårt politiska system att vi tar det för givet och under den senaste tiden har vi dessutom matats med tragiska bilder från olika diktaturer som befäst vår tacksamhet över att vi bor i en demokrati. Och vi har det verkligen bra! Men alla världsbilder har ett bäst-före-datum och det vore klokt om vi vågade tänka nytt innan det blir sämre.

Jag har valt att leva mitt liv som företagare därför att jag har ett stort behov av frihet och ansvar inklusive ett självpåtaget krav att få göra mitt bästa utan snäva begränsningar. Bejaka livet, om du så vill. För vi är faktiskt genetiskt programmerade att skapa vår försörjning av egen kraft. I flock. – Ensam är stark, men två är starkare om vi låter varandra vara det.

Läs vidare …

Att få en inbjudan från en minister är ovanligt så vi är både smickrade och stolta över att arbetsmarknadsminister Hillevi Engström ville träffa oss! Den främsta anledningen till detta unika möte är riksdagsmannen Jan-Evert Rådhström (M) som följt BolagsBolagets sannsaga sedan starten och tycker att vi är en annorlunda och frisk fläkt i samhällsutvecklingen och en välkommen motvikt till alla de grupperingar som vill komma till departementen för att klaga.

Den 9 november klev vi in på Arbetsmarknadsdepartementet och togs om hand av Albin Molander, politiskt sakkunnig och vår kontaktresurs i fortsättningen. För om vi skall sammanfatta denna inspirerande träff så blev den början på något stort!

Läs vidare …

Varav hjärtat är fullt … men spaltutrymmet är begränsat så jag måste göra ett val och det blir Steve Jobs, mannen som gav oss Mac-datorn, iPhone och iPad. Han gick bort i början av oktober och världen blev en rollmodell fattigare. 

Jag skulle kunna skriva om hans visionära förmåga, hans hängivna konsumentfokus och den närmast religiösa stämningen kring produktlanseringarna, men den här krönikan handlar om vad du och jag kan lära oss av en man som dog levande.

Vid tjugo års ålder hoppade han av skolan och startade eget i föräldrarnas garage tillsammans med en kompis. I dag är deras lilla firma, Apple Inc, värderad till 2,2 biljoner kronor (!) och är därmed världens dyraste företag.

Läs vidare …

Hur kommer morgondagens yrkesliv att se ut? Ja, om arbetsmarknaden utvecklas i samma takt som under de senaste femtio åren så kommer det inte att hända mycket. Jag vet för jag har varit med. Mitt hopp står nu till att den jämtländska LärlingsLotsen tar några rejäla tänkniksprång i sin roll som framsynta arbetsmarknadsförare och ser till att min spådom kommer på skam för jag vill väldigt gärna ha fel! 

Född 1945 har jag sett hur det svenska näringslivet blomstrat tack vare andra världskriget. Den enes död, den andres bröd. Arbetslivet har gått som tåget på samhällsekonomins breda stambana, men på senare år har det tillkommit några stickspår som leder in i framtiden. Bra, tycker jag, men tyvärr fungerar inte växlarna. De är lika cementerade som hjärnvägarna hos det etablissemang som föredrar facit och endast kan tänka sig samhällsutveckling utan förändringar.

Läs vidare …

Om några veckor skall jag seminera ett norskt företag och de satte själva rubriken efter att ha läst min hemsida: ”Utvikling? Javisst! Forandring? Helst ikke.” – Äntligen några som förstår dilemmat!

Motstånd mot förändring är mänskligt eftersom vi vill bli bekräftade. Nya idéer och andra medvetna tankeutflykter är livshotande störningar av det omedvetnas byråkrati, vårt invanda ”operativsystem” utan automatiska uppdateringar. De flesta av oss kör Tankemönster 1.0 från födsel till gödsel. Omedvetet.

Jag efterlyser en ”Manual/Kvinnual för människa” så att fler kunde förstå hur vi fungerar. Den mänskliga potentialen är den sista outforskade kontinenten på jorden och innehåller pyramentala resurser. Vårt medvetande är som den bördigaste jordmån och vi skördar det vi sår. Hopp, ängslan, mod, misslyckande, framgång, glädje, kreativitet, kärlek – du väljer vad du planterar och är din egen mentala trädgårdsmästare.

Läs vidare …

Den 7 maj gjorde vi i DalenSkaparna en av våra roligaste och mest upplyftande spelningar när vi fick vara med och inviga den nya lanthandeln i Ambjörby. Det är, läs och häpna, fotbollsföreningen NVFF som samlar bygdens eldsjälar och ser till att affären blir kvar. ”NordVärmlands Livs” står det på skylten – en underbar syn!

Ambjörbygden måste bara lyftas fram som en inspirerande förebild av ”Det företagsamma Värmland”, ett nystartat länsprojekt som skall vända attityden till egenföretagande eftersom Värmland är sämst i klassen. Jag var med på kick-offen som tyvärr kändes som en kick-on. Anna Lundmark på ALMI kämpade berömvärt för att sparka liv i ett 60-tal aktörer i starta-eget-branschen, men hallelujastämningen uteblev. Till och med jag satt tyst … och det vill inte säga lite.

Läs vidare …

 
Vi börjar med grundkursen i psykologi:

     1.  Jag får för mig något.
     2.  Det är jag som har rätt.
     3.  Den som tycker något annat har fel.
     4.  Så tänker vi alla.

Tvärsäkerheten kommer ur vår egen osäkerhet.

Ta som exempel den senaste tidens sandlådekrig här i NWT om LCHF och andra matordningar. Ordet ”debatt” betyder ju ”att slå sönder” och det har verkligen präglat inläggen. Alla har rätt och rättast av alla har Vetenskapen, den religion som gör störst anspråk på Sanningen. ”Beprövad erfarenhet” innebär sådant som kan bevisas och förklaras – de iakttagelser och lösningar som mänskligheten ackumulerat under tusentals år underkänns av det förmätna skälet att forskarna inte begriper varför det fungerar.

Läs vidare …

Detta är sannsagan om hur en norsk bonde såg möjligheterna med sin dödsdömda gård utanför Bergen, en solskenshistoria från Norges regnigaste region med upp till 5 000 mm per år.

När Geir Styve och hans fru Eva ärvde fädernesgården 1989 var den ett traditionellt småbruk utan lönsamhet. Efter 25 år i näringslivet var Geir van vid att tänka i begrepp som marknad och försäljning och det blev plattformen för familjens ”tänkniksprång”. En triggande faktor var när en minister kallade lantbrukarna för ”gnällbönder”, ett omdöme som inte är helt obekant i Sverige. Geir bestämde sig då för att bli motsatsen och började kalla sig för ”Humørbonden” efter att ha läst en definition av ordet ”humør” = att övervinna förtvivlan med muntra medel. Eftersom han utgick från att det skulle gå bra registrerade han sin nya titel som varumärke. Det tog 14 månader att få igenom detta, men bara en månad för att konstatera att det var gångbart på marknaden.

Läs vidare …